onsdag 29 september 2010

Till minnet av Finnskogens Cassanova

Ser att den gamle kojprofilen Ekshäringen eller Finnskogens Cassanova inte lommer i år, Sorgligt.
Tidens tand har tagit hårt på denna "bonnaman", varghatare och jägare.
När jag kom till denna koja första gången 1999 så var en grundregel "Alla mejeriprodukter får ej förtäras i denna byggnad". Ekshäringen är det enda undantaget för vid 78-års ålder håller han fortfarande ett löfte han en gång gav sin mor, att aldrig nyttja alkoholhaltiga drycker.
Han deltar aldrig i "förspelet" och dyker alltid upp tidigt ( för tidigt) på måndagsmorgonen första älgjaktsdagen med en säck "jolpärör" och en sån där 5 liters gammeldags mjölkkruka i aluminium, dragspel å två bössor som aldrig sett ett kikarsikte. Han har en bössa för kort håll och en för långt håll. Jaktradio kan han inte ens stava till.
Denna skinntorra gubbe med på tok för stora händer och fötter i förhållande till kroppen, pratar ofta och gärna, ja det är faktiskt så att hans röst är det sista man hör innan John Blund definitivt släcker allt. Han pratar Ekshäradsmål och utan att röra läpparna och det tillsammans med Malungsmål skulle tveklöst ha fått vilken Philadelfia församling att utbrista "Halleluja" om dom hört dessa tungomål.
Hans bidrag i kojan består i att bara vara, prata och spela dragspel för han har aldrig i hela sitt liv varit i närheten av en spis annat än för att stoppa in lite ved eller i bästa fall koka kaffe.
En gång gick ryktet att en död varg kommit längs Klarälva å fastnat vid bron i Ekshärad så jag slog en signal för om det var nån som eventuellt visste nått i detta ärende så var det han. Hans svar var kort " Han kund´int sim" och därmed var frågan utredd å kristallklar.
Hur han fått sitt namn "Finnskogens Cassanova", för det är ju så med oss grabbar att allt får ett namn. Det lär vara så att han i yngre dar hade packat ner kostym och lackskor i dragspelsfodralet och när övriga drack brännvin i kojan så for han som barmhärtig sammarit ut och underhöll ensamma kvinnor på finnmarken.
Men i år blir han inte med, jag får för första gången en riktig säng att sova i, slipper bli kletig om fingrarna när man smörjt hans eksem på ryggen, och kön till "kammarn" på morgonen blir kortare.
Men fan, jag kommer att sakna Dig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar