Sittin at the dock of the bay, eller som vanligt sitter på trappen till förstukvisten, tar ett bloss och tittar lite efter hur röken virvlar iväg, knäpper lite på säkringen till en halvliter, hör hur "skogsljudet" går vid ett lite hårdare tryck på säkringen. Lite gyllenbrun vätska flyter genom min strupe. Filosoferar lite och tänker lite på Sk(abba), min räv, men är väldigt skeptisk till hur jakten på Grytåbjörnen slutade.
Enligt uppgift så skulle Grytåbjörnen ha gått i sjön vid Prästbuan 1 km söder om vår by. Men samtidigt visade det sig att när man smög på ståndskallet så var det ko med kalv. Så när släppte hunden björnen och började jaga älg och hur kan man vara så säker på att björnen gått i sjön? Så var fanns Grytåbjörnen just nu? I mitt stilla sinne så ger jag mig katten på att inom 48 timmar så är den tillbaka i byn. Svaret kom 12 timmar senare vid 08:ans tunnor.
Hur många björnar har vi då här? Ja jag känner till 3 stycken inom 1,5 mil fågelvägen. Det är en ungbjörn i norr vid Mosan NNO om Lamborn, Grytåbjörnen och till sist den lilla björnen som fotograferades rund midsommar ca 2,5 km söder om byn. Har sedan dess ingen uppgift om den sistnämnda.
Egentligen började slutet för Grytåbjörnen ca 14 dagar tidigare. Något får fick sätta livet till vid Kurbergets fäbodar ca 3,5 km söder om byn. När sedan fäbobrukaren tog hem djuren till Tänger så var björnen efter och man upptäckte det dagen efter då björnen vält en kompost vid huset. Man lämnade in en ansökan till Länsstyrelsen om skyddsjakt men den blev vilande. När så Grytåbjörnen dök upp bland våra sopor och uppvisade "oskyggt beteende" så var "dödsdomen" klar.
Suger i mig några pilsner till och blir än mer filosofisk och egentligen har jag väl lite andra sysslor på dagorningen men som jag brukar säga "Var sak har sin tid".
Så vilken björn var egentligen i Kurberget? Ja klart är att Länsstyrelsen inte känner till den mindre björnen. Har man utfärdat dödsdommen" på fel björn? Tja vad vet jag.
Det har väl gått en 14 dagar och vi befinner oss i Augusti. Av en arbetskamrat som har kontakt med "vanligtvis välunderrättade källor" kommer och säger att man nu skjutit "min björn" i trakten av Lamborn. Det är naturligtvis fullt möjligt, dryga milen är ingenting i detta sammanhang. Den skulle ha ägnat sig åt att tömma sopor. Jag kollar lite och jodå det skulle vara Grytåbjörnen. Sannolikheten är mycket stor men jag blir lite skeptisk för hur är det med Mosanbjörnen och hur kan man vara så säker på att det är Grytåbjörnen? Jag har sett den men ingen har ringt till mig och frågat på signalement. Visserligen frågar man mig senare om den hade en ljus fläck vid puckeln och det stämmer men sedan nämner jag de mycket stora och kraftigt mörka partiet runt ögonen och här får jag inget svar.
Björnen i Lamborn är nu inte längre Grytåbjörnen.
Onsdag den 25:e augusti så får jag beskedet att Grytåbjörnen är död, enligt uppgift en hona på ca 150-160 kg vilket är en mycket,mycket stor hona. Den här gången är jag till 100% säker.
Hon föll 2 km söder om byn och jag vet var men det intressanta är att när man släppte hundarna så fick man fatt i 2 björnar, här dök den mindre som jag haft lite dålig koll på upp. Den klarade sig.
Sitter återigen på förstukvisten till Chardonnay-hyllan, blossar tar några pilsner och betraktar skogen, skulle väl som vanligt gjort nått annat. Känner ett visst vemod för vi har förlorat 3 "vänner" 2 rävar Sk(abba) och den trebenta som gett oss alla så mycken glädje, å nu björnen.
Men allt som tar slut innebär alltid en början på nått nytt och som av en händelse ser jag en rörelse i ögonvrån och nere på vägen kommer en räv " Idiot vi har inte börjat grilla än"!!!
söndag 28 november 2010
fredag 26 november 2010
Mors lilla Olle eller när jag mötte björnen
Det är Lördag förmiddag den 27:e juli. Man har just inmundigat lite ägg och bacon mest för att jag är hungrig men också för att hyffsa kroppen lite efter en mysig fredagkväll. Har som vanligt ingen koll på klockan, lite Rock around the clock, men sitter som vanligt på förstukvisten och kollar läget i skogen och planlägger dagen, soffan eller hitta på nått.
Det får bli trimmern vid bilparkeringen.
Upptäcker nästan på en gång att grannens soptunna ligger omkullvräkt på vägen och att soporna är utspridda. Hjärnan roterar blixsnabbt, alla möjligheter till varför passerar revy under någon sekund. Soprester ligger i en sträng längs byvägen.
Björnen har varit på besök för det är ingen ovanlig händelse i Grytån!!
Den gamle krigaren, den gamle jägarens alla sinnen är aktiverade. Varenda meter scannas av, finns det något som inte stämmer i omgivningen så kommer jag att hitta det.
Berättar för kvinnan att björnen varit på besök men jag säger inget om vad jag tänker göra annat än att man som byahöfding måste informera byborna om läget.
Klädd i träningsoverall, om inte Blue suede shoes så cerisa foppatofflor och stoppar ner kameran i fickan, inte direkt nån Universal soldier,kanske kan jag få nått fint björnspår på foto.
Min plan är att Walk a mile in my shoes försöka ringa in björnen dvs att gå i en större ring kring området och sedan i allt snävare ringar försöka lokalisera björnen genom att söka efter in och utspår.
I feel bad kring den här Teaddy Bear, av flera skäl känner jag att den inte är långt borta. Den här är farlig i och med att den är hungrig. Men just den här dan har Symphaty for the devil tagit min kropp i besittning, lite Thriller. En plan en strategi har tagit form och jag tänker inte följa björnen i spåren genom det täta helvetet, ingen Run through the jungle, där den gått iväg.
Mitt i allt kommer den där 08:an med bil, Björnen har varit i mina tunnor! Ante mig säger jag på mitt försynta sätt, Du la ju ut fem skottkärror med jästa äpplen ifjol och en björn glömmer aldrig byn där han lalla runt lite småfull å fin i två dygn. OK jag kommer.
Im leaving, om inte, on jetplane, söder ut i byn, spårar väg och dikesrenar. Stannar vid 08,Down on the corner, som pladdar intensivt. Har varit gift så länge att man utvecklat ett speciellt brusfilter, men jag säger där har han gått ut, ska bara kolla en sak. Tänker på All along the watchtower. Följer spåret i skogen drygt 3oo meter, men det är tomt. Har nu fått se "alla" björnspår som invånarna i byn helt plötsligt sett. Informerar och rekomenderar att inte ta stigen genom skogen till badet ,dvs stänger av byn runt min stuga. Avslutar min runda hos Robban som bor ca 100 meter bakom de välta tunnorna. Han säger "Fru och dotter är ute och plockar blåbär men vi väntar med att berätta tills dom kommer tillbaka, Hahahaah.
Drar mig hemmåt och just som jag kommer Up around the bend får jag se grannkärringarna hysteriskt vifta och peka längs byvägen. Kvinnan sitter absolut stilla på förstukvisten.
Pulsen stiger, nu jävlar. Drar kameran snabbare än Lucky Luke, kan ännu inte se den och när jag är 35 meter därifrån, så står den där bland soporna. Kameran rasslar till (12.42) och björnen lyfter huvudet, våra blickar möts. Min puls är inte högre än att jag skulla ha kunnat agera Streight shooter, ett perfekt skott i bogen. Men jag njuter i fulla drag eller som Clintan skulle ha sagt "Make my day". Funderar på att stöta björnen, men avstår för det finns två bärplockare bortanför. Å andra sidan är sannolikheten mycket stor att björnen skulle ha gått till attack, 35 meter, då är man chanslös. Hur i helvete skall jag få bort bärplockarna? Backar undan och går till Hasse och varnar dom för att gå ut med hunden. När jag 5 minuter senare kommer ut så har björnen rest. Kastar mig in i bilen och far iväg och plockar upp bärplockarna .
Vid 16-tiden står Robban och jag vid vattenverket tittar på björnspåren och väntar på Länsstyrelsens jägare, hör dom ner vid badet, en 5-6 hundskall och sedan 2-3 alldeles framför oss. Det visade sig att björnen fanns bara 100 meter ifrån oss och när den efter en stunds jakt försökt vända tillbaka mot byn så kom dödsdomen från Länsstyrelsen vid 17 tiden.
Under tiden hade vi träffat en man som på morgonen hade varit vid Mosan kanske 2 mil norrut och han visade en bild på en björn han hade fotograferat, mer om den i Part 2 slutet.
Jag har aldrig fått så många idiotiska frågor och jag tror aldrig jag lämnat så många idiotiska svar som denna dag Lördagen den 27 juli 2010.
Som jägare har jag aldrig gjort så många fullt medvetna fel eller så många medvetna fel som denna dag men min plan var att "få kontakt", och med "två tomma händer" få den ut ur byn.
Rädd?? I somras (2012) påkallades min höfdingalika uppmärksamhet av att grannkvinnan låg i krondiket med svåra smärtor. Så man tog några älgkliv för att befria henne, från bryderier, Fick upp kvinnan med ryggsmärtor (det var nyckelbenet) i sittande, tände var sin cigarett och hon förklarade att den lilla Kinesiska tempelhunden dragit ner henne i diket. Nu är det ju så att denna hundras har till uppgift att skydda oskulder och har man 3 barn och är 70+, så tror jag som jag vill på dikeskörningen. Fixerade arm och axel intill hennes kropp när hon säger "Abbe kommer Du ihåg vad Du svarade när jag frågade Dig om Du blev rädd när du mötte björnen här borta i diket?" Näe svarade jag. "Du sa att pulsen blev som när du ser kvinnan i duschen". Ja allt är ju relativt, men rädd? Näe men jag är inte dum.
Appropå idioti, hur många låtar har ni hittat i texten och kan ni banden?
Kommer igen med slutet för Grytåbjörnen och hur många finns kvar.
Det får bli trimmern vid bilparkeringen.
Upptäcker nästan på en gång att grannens soptunna ligger omkullvräkt på vägen och att soporna är utspridda. Hjärnan roterar blixsnabbt, alla möjligheter till varför passerar revy under någon sekund. Soprester ligger i en sträng längs byvägen.
Björnen har varit på besök för det är ingen ovanlig händelse i Grytån!!
Den gamle krigaren, den gamle jägarens alla sinnen är aktiverade. Varenda meter scannas av, finns det något som inte stämmer i omgivningen så kommer jag att hitta det.
Berättar för kvinnan att björnen varit på besök men jag säger inget om vad jag tänker göra annat än att man som byahöfding måste informera byborna om läget.
Klädd i träningsoverall, om inte Blue suede shoes så cerisa foppatofflor och stoppar ner kameran i fickan, inte direkt nån Universal soldier,kanske kan jag få nått fint björnspår på foto.
Min plan är att Walk a mile in my shoes försöka ringa in björnen dvs att gå i en större ring kring området och sedan i allt snävare ringar försöka lokalisera björnen genom att söka efter in och utspår.
I feel bad kring den här Teaddy Bear, av flera skäl känner jag att den inte är långt borta. Den här är farlig i och med att den är hungrig. Men just den här dan har Symphaty for the devil tagit min kropp i besittning, lite Thriller. En plan en strategi har tagit form och jag tänker inte följa björnen i spåren genom det täta helvetet, ingen Run through the jungle, där den gått iväg.
Mitt i allt kommer den där 08:an med bil, Björnen har varit i mina tunnor! Ante mig säger jag på mitt försynta sätt, Du la ju ut fem skottkärror med jästa äpplen ifjol och en björn glömmer aldrig byn där han lalla runt lite småfull å fin i två dygn. OK jag kommer.
Im leaving, om inte, on jetplane, söder ut i byn, spårar väg och dikesrenar. Stannar vid 08,Down on the corner, som pladdar intensivt. Har varit gift så länge att man utvecklat ett speciellt brusfilter, men jag säger där har han gått ut, ska bara kolla en sak. Tänker på All along the watchtower. Följer spåret i skogen drygt 3oo meter, men det är tomt. Har nu fått se "alla" björnspår som invånarna i byn helt plötsligt sett. Informerar och rekomenderar att inte ta stigen genom skogen till badet ,dvs stänger av byn runt min stuga. Avslutar min runda hos Robban som bor ca 100 meter bakom de välta tunnorna. Han säger "Fru och dotter är ute och plockar blåbär men vi väntar med att berätta tills dom kommer tillbaka, Hahahaah.
Drar mig hemmåt och just som jag kommer Up around the bend får jag se grannkärringarna hysteriskt vifta och peka längs byvägen. Kvinnan sitter absolut stilla på förstukvisten.
Pulsen stiger, nu jävlar. Drar kameran snabbare än Lucky Luke, kan ännu inte se den och när jag är 35 meter därifrån, så står den där bland soporna. Kameran rasslar till (12.42) och björnen lyfter huvudet, våra blickar möts. Min puls är inte högre än att jag skulla ha kunnat agera Streight shooter, ett perfekt skott i bogen. Men jag njuter i fulla drag eller som Clintan skulle ha sagt "Make my day". Funderar på att stöta björnen, men avstår för det finns två bärplockare bortanför. Å andra sidan är sannolikheten mycket stor att björnen skulle ha gått till attack, 35 meter, då är man chanslös. Hur i helvete skall jag få bort bärplockarna? Backar undan och går till Hasse och varnar dom för att gå ut med hunden. När jag 5 minuter senare kommer ut så har björnen rest. Kastar mig in i bilen och far iväg och plockar upp bärplockarna .
Vid 16-tiden står Robban och jag vid vattenverket tittar på björnspåren och väntar på Länsstyrelsens jägare, hör dom ner vid badet, en 5-6 hundskall och sedan 2-3 alldeles framför oss. Det visade sig att björnen fanns bara 100 meter ifrån oss och när den efter en stunds jakt försökt vända tillbaka mot byn så kom dödsdomen från Länsstyrelsen vid 17 tiden.
Under tiden hade vi träffat en man som på morgonen hade varit vid Mosan kanske 2 mil norrut och han visade en bild på en björn han hade fotograferat, mer om den i Part 2 slutet.
Jag har aldrig fått så många idiotiska frågor och jag tror aldrig jag lämnat så många idiotiska svar som denna dag Lördagen den 27 juli 2010.
Som jägare har jag aldrig gjort så många fullt medvetna fel eller så många medvetna fel som denna dag men min plan var att "få kontakt", och med "två tomma händer" få den ut ur byn.
Rädd?? I somras (2012) påkallades min höfdingalika uppmärksamhet av att grannkvinnan låg i krondiket med svåra smärtor. Så man tog några älgkliv för att befria henne, från bryderier, Fick upp kvinnan med ryggsmärtor (det var nyckelbenet) i sittande, tände var sin cigarett och hon förklarade att den lilla Kinesiska tempelhunden dragit ner henne i diket. Nu är det ju så att denna hundras har till uppgift att skydda oskulder och har man 3 barn och är 70+, så tror jag som jag vill på dikeskörningen. Fixerade arm och axel intill hennes kropp när hon säger "Abbe kommer Du ihåg vad Du svarade när jag frågade Dig om Du blev rädd när du mötte björnen här borta i diket?" Näe svarade jag. "Du sa att pulsen blev som när du ser kvinnan i duschen". Ja allt är ju relativt, men rädd? Näe men jag är inte dum.
Appropå idioti, hur många låtar har ni hittat i texten och kan ni banden?
Kommer igen med slutet för Grytåbjörnen och hur många finns kvar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)